Hem
- - - - - - -
Manas arkiv
Nyheter
Opinion
Mana Recenserar
- - - - - - -
Aktuellt på nätet
Asylnytt
Mana recenseras
- - - - - - -
Länkar
- - - - - - -
Prenumerera nu!
Om oss
Statistik
Annonsera
Kontakta oss
Återförsäljarna
Manas Nyhetsbrev


Mottag HTML?


Vem är inloggad
Vi har 54 gäster online

RSS

buy viagra buy cialis buy levitra buy kamagra buy propecia buy zithromax buy flomax buy viagra soft buy viagra brand buy cipro buy cialis soft buy lasix buy amoxil buy cialis brand buy lexapro buy diflucan buy accutane buy flagyl buy nolvadex buy deltasone buy synthroid buy excel x buy bactrim buy nexium buy clomid buy plavix buy celexa buy paxil buy celebrex buy cytotec


Den spanska räven rev en annan räv Utskrift E-post
Skrivet av Erik Paulsson Rönnbäck   
2009-06-22
Ett land med sol, siesta och tjurfäktning – men också ett land där politiska partier förbjuds, där fångar dör av tuberkulos, där människor torteras, hotas till livet och utsätts för sexuella övergrepp i polisens häkten. Mana åker på charter till semester­paradiset Spanien, dit tiotusentals svenska turister åker varje år, och där fascismen, i alla fall officiellt, dog ut redan på 70-talet. Men bakom gris­festerna och medelhavskustens mils- långa playor kikar general Franco fram. Och fascismen, som ska vara förbi, visar sig vara minst lika levande som den baskiska fredsprocessen är död.
 Den 16 och 18 september i år olagligförklarades de två baskiska vänsterpartierna EAE-ANV och PCTV av Spaniens högsta domstol Audiencia Nacional de España i Madrid. Nyheten dök upp i de flesta svenska morgontidningar, men drunknade i nyhetsfloden om den amerikanska finanskrisen.Debatten om innebörden av att ett EU-land förbjuder politiska partier uteblev nästan helt. AEA-ANV och PCTV, som båda är separatistiska och vill utropa baskisk självständighet, anklagades enligt nyhetsbyråerna AFP och TT för att vara frontpartier åt den väpnade baskiska gruppen ETA, som ligger bakom över 800 politiska mord sedan 1968 – anklagelser partierna nekat till.
Sammanlagt har nu tre politiska partier förbjudits i Spanien sedan det ideologiskt närliggande socialistpartiet Batasuna var första parti att olagligförklaras i mars 2003.
Illegaliseringen av Batasuna innebar att många av partiets medlemmar och då partilösa väljarkår gick över till AEA-ANV och PCTV inför Spaniens premiärval 2004 – domen var därför verkningslös för rörelsen som helhet. Idag är situationen annorlunda då det saknas ett alternativ i valurnorna för den baskiska separatistiska vänstern: hundratusentals människor står i dagsläget utan politisk ­representation. Men är då verkligen EAE-ANV, PCTV och Batasuna frontpartier åt ETA, och vad vill den spanska staten uppnå med att förbjuda dem att ställa upp i allmänna val? Jonan Lekui, en av Batasunas internationella talesmän, menar att olagligförklarandet av partierna är ”en del av en större politisk strategi” från den spanska statens sida i ett försök att knäcka den baskiska socialistiska självständighetsrörelsen.
– De vill inte att den politiska struktur vi haft fram tills nu ska få fortsätta finnas. Spanien ökar sin politiska repression och har genom illegaliseringarna skapat ett slags undantagstillstånd, de medborgerliga och politiska rättigheterna för hundratusentals människor har kränkts. Det visar vilken sorts demokrati vi lever i i Spanien och i den europeiska unionen. Åtgärderna som riktats mot oss kommer inte att leda till en lösning, utan konflikten måste lösas genom dialog. Spaniens regering måste överge tron på att de kan lösa problemet genom ökat förtryck.
Jonan Lekui håller till i Batasunas kontor i Bryssel. ­Eftersom Batasuna länge varit det parti som ansetts stå närmast ETA är resor till Baskien förenade med vissa ­risker. Men att det skulle finnas några politiska band till ETA förnekar Jonan Lekui bestämt.
– Det finns ingen koppling alls till ETA, Batasuna är ett oberoende parti. Det enda bevis de säger sig ha är att vi delar samma politiska syn på den baskiska kampen som ETA, att vi inte fördömer deras kamp. De spanska myndigheterna betraktar i dagsläget alla som försvarar baskisk socialism och självständighet som ETA-medlemmar. Även ett politiskt parti som inte använder sig av ­vapen kan anklagas för att vara en terrorgrupp.
Även fångsolidaritet förbjuds
Inte bara politiska partier har utmålats som terrorgrupper. Den 17 september 2008 föll efter en tre månader lång rättsprocess domen mot 27 medlemmar ur den baskiska organisationen Askatasuna; 20 av dem dömdes av Audiencia Nacional i Madrid till fängelsestraff mellan åtta till tio år för samröre med ETA. I och med domen är Askatasuna olagligförklarad och de som inte sitter fängslade håller låg profil. Enligt Jonan Lekui är människor rädda för att uttala sig och förklarar att ”det räcker med att hålla en presskonferens i Askatasunas namn för att anklagas för terrorism”.
Askatasuna är en stödförening åt ETA:s fångar och består i huvudsak av de fängslades anhöriga. Ironiskt nog har de 20 dömda nu själva intagit sina anhörigas positioner. Totalt sitter omkring 600 baskiska politiska fångar
i spanska fängelser – många väntar ännu på rättegång då maxtiden mellan häktning och domslut är hela fyra år. Fångarna är jämnt fördelade över fängelserna i enlighet med den så kallade splittringsprincip som Spanien tillämpat sedan 1987. Principen går ut på att skilja de baskiska politiska fångarna åt och på så sätt förhindra att de fortsätter sina politiska aktiviteter innanför murarna. På så sätt hamnar den överväldigande majoriteten fångar långt utanför de baskiska provinserna.
Förutom dagslånga bilresor och höga bensinkostnader i samband med de anhörigas besök, innebär också avstånden att familjernas advokater och baskiska journalister får sämre insyn i hur fångarna behandlas. Kritiker har menat att en av konsekvenserna är att fängelserna kommer undan med att behandla fångarna sämre, främst genom besparingar och försummelse av sjuka fångars behov. Iratxe Urizar från den baskiska människorättsorganisationen Behatokia berättar att sex baskiska politiska fångar dött i fängelserna sedan 1987 på grund av otillräcklig sjukvård.
– Vi pratar om fall där fångarna haft tuberkulos, en sjukdom som går att bota.
Iratxe Urizar säger att sju fångar dött bara månader ­efter att de släppts ur fängelse. Enligt spansk lag har en fånge rätt att friges om han eller hon lider av en dödlig sjukdom.
– I och med att de hållits inspärrade och nekats behandling tills det varit för sent har de dött några månader efter att de kommit ut, säger Iratxe Urizar, som medger att sjukvården i fängelserna ”egentligen inte är bra för ­någon fånge, spansk eller baskisk”.
– Men i vissa fall vägrar de att hjälpa politiska fångar. Det är anledningen till att politiska fångar har dött inne
i fängelserna; för att behandlingen kommit för sent.
Olagligförklarandet av de tre baskiska socialistpartierna förklaras av Jonan Lekui från Batasuna med att Spanien vill slå undan grunden för en demokratisk process som i slutändan kan leda till baskisk självständighet.
Vad är då skälet till att en anhörigorganisation för ETA-fångar angrips? En av anledningarna kan vara att det är just grupper som Askatasuna och Behatokia som ställer till störst problem för Spaniens anseende internationellt. Under åren har de arrangerat stödfester, politiska manifestationer och samlat in tusentals vittnesmål om orättfärdig behandling av fångar och tortyrliknande förhörsmetoder, något som uppmärksammats av både ­Amnesty International och FN:s särskilde sändebud i tortyrfrågor, Manfred Nowak.
Skendränkningar och sexuella övergrepp
Amnesty International skriver i en rapport från den 2 september 2008 att människor som suttit i spanskt häkte vittnat om hur de blivit ”sparkade, slagna och verbalt kränkta av poliser, inräknat under tiden de burit hand­bojor, både på gatan och i polisens förvar”. Människor anhållna av polisen har enligt Amnesty International även ”hävdat att de blivit hotade med ett vapen eller en kniv, blivit piskade på fotsulorna och utsatts för dödshot från poliser”.
Enligt spansk lag får en person anklagad för terrorism hållas under så kallad incommunicado i upp till tretton dagar. Incommunicado innebär att den misstänkte inte ­tillåts kommunicera med omvärlden under den första ­tiden av häktningsperioden, inte ens för att meddela sin familj eller advokat att han eller hon är gripen. Det är ­under denna period tortyren sker. Metoderna varierar.
Iratxe Urizar säger att de vanligaste är slag, skenkvävning, elektriska chocker och skendränkning, som innebär att poliserna håller de häktades huvuden under vatten; i vissa fall förekommer det att poliser förgriper sig sexuellt på häktade män och kvinnor med batonger eller tjänstevapen.
Enligt Iratxe Urizar har metoderna för­finats under åren för att lämna så få bevis i form av blåmärken och svullnader som möjligt. Hon beskriver hur polisernas strategi tagit formen av en uppdelning av tortyrmetoderna, så att de mest fysiska sker de första dagarna, följda av skenkvävning och elchocker. De sista dagarna sker den psykiska tortyren, som enligt Iratxe Urizar är den som ”oftast tar längst tid att läka”.
– De låter personer tro att någon av deras familjemedlemmar har arresterats, låter dem lyssna på inspelningar av människors skrik, berättar för mammor att de ska ta deras barn ifrån dem eller att de ska våldta dem så att de kommer att tvingas föda polismännens barn. Oftast är torteraren man och kvinnan måste vara naken under förhören.
Sedan 1975 har omkring 7 000 fall av tortyr i spanska häkten anmälts. Under det senaste året har 42 fall rapporterats, varav fem gick så långt att offret fick föras till sjukhus. En av dem var Igor Portu, en ETA-medlem som greps i en poliskontroll tillsammans med baskern Mattin Sarasola. Efter tre timmar i polisens häkte fördes han blåslagen till ett sjukhus med brutna revben och en punkterad lunga.
– Den andra, som arresterades tillsammans med honom, var tvungen att stanna i incommunicado i fem dagar till. När han kom ut vittnade han om fruktansvärd tortyr. Spaniens inrikesminister gick ut i medierna och sa att det som hänt var att de häktade gjort motstånd när de greps. Men hur är det möjligt? De var bara två personer mot ungefär tio poliser, säger Iratxe Urizar.
Senare lyckades männens advokater ta kontakt med en man som befunnit sig på platsen när männen greps. Mannen vittnade inför domstol om hur männen ombads att visa sina ID-handlingar och hur de sedan lugnt satte sig i en polisbil som körde iväg. Iratxe Urizar berättar att väldigt få fall av tortyr hamnar i domstol och att inte ett enda av dem har resulterat i att förövaren blivit dömd till fängelsestraff.
– I de sällsynta fall där en polisman ställs inför rätta är det vanliga att domaren fastslår att polismannen torterat, bara för att omedelbart benåda honom. Om man benådar varje polisman som torterat ger man dem en sorts immunitet; de vet att de kan göra vad de vill utan att behöva bära följderna av det.
Tortyren legaliseras
Stödgruppen Askatasuna däremot får bära följderna av att den spanska staten vägrar låta sig granskas. Behatokia har ännu inte förbjudits, men Iratxe Urizar skulle inte bli särskilt förvånad om så skedde.
– Efter att ha sett vad som har hänt är det något som alla har i bakhuvudet. Rättegången mot Askatasuna innebär i stort sett att de som på något sätt stödjer terrorister själva klassas som terrorister. Alla de anklagade erkände från första rättegångsdagen att de arrangerat demonstrationer och manifestationer för att uppmärksamma fångarnas situation; åklagaren hävdade att de gjort det på uppdrag av ETA. När de olagligförklarar organisationer och sätter människor i fängelse bara för att de är medlemmar är allting möjligt, bara det sker i namn av ”kriget mot terrorismen”, säger Iratxe Urizar.
Vid sidan av en mindre truppinsats i Irakkriget som kallades hem efter det spanska socialistpartiets valseger 2004 har Spanien fört sitt eget interna ”krig mot terrorismen”. Bombdåden mot pendeltågen i Madrid den 11 mars 2004, som till en början felaktigt skylldes på ETA, har bidragit till att skruva upp tonläget. Men Iratxe Urizar menar att den största förändringen skedde efter den 11 september 2001 i och med attentaten i New York.
   – Från och med den dagen kunde de legalisera de metoder de redan använde mot basker, men som tidigare varit olagliga, säger Iratxe Urizar och berättar hur hennes yngre bror gripits och torterats vid två tillfällen.
– Tortyren existerar, de politiska fångarna existerar, rätten till oberoende kränks, organisationer och politiska partier förbjuds. Och det händer inte i Turkiet, det händer mitt i Europa.
 
Äldre artiklar
          Nästa sida>>
[ Tillbaka ]


Sök i textarkivet
Besök våra sponsorer
Annons:
Advertisement
Bra tidningar
Advertisement
Kolla även:
Advertisement


buy viagra online