|
Skrivet av Serhat Daran
|
|
2009-04-20 |
I Hunger får vi följa de sex sista veckorna av IRA-medlemmen Bobby Sands (Michael Fassbender) liv.
Fängslad och förnedrad använder han sin kropp för att göra en sista protest mot den brittiska övermakten. Han bestämmer sig för att organisera och delta i en omfattande hungerstrejk i syfte att ge medlemmar av paramilitären politisk status åter – en av flera protestaktioner. I en existentiell diskussion med en besökande präst, spelad av Liam Cunningham, nagelfars deras vitt skilda uppfattningar. Scenens enkelhet och monolog gör den helt bländande.
Att sedan se Fassbenders kropp förfalla, liksom Christan Bales i The Machinist, är makabert fascinerande samtidigt som det ger en kalla kårar. Fassbender är helt oskiljaktig från Bobby Sands i sin rolltolkning. McQueen har lyckats närma sig det metafysiska utan att virra bort sig, i en film som det inte går att vända blicken ifrån.
Hunger
Regi: Steve McQueen |
