Den 26 mars drabbades den 78-årige Marulanda av en hjärtinfarkt och sjönk ihop i sin hustru Sandras armar. Enligt dagstidningen El Tiempo hade fyra antigerillabrigader varit honom i hälarna sedan januari månad. Hans tre säkerhetsringar av gerillasoldater stred dag och natt mot armétrupperna som besköt gerillan med 105 mm haubitskanoner. Flyget hade utfört 114 bombningar, enligt general Freddy Padilla, utan att nå sitt mål.

"Dödats 1200 gånger"

Det var till dessa områden som Flammans utsände anlände 1988 efter tre dagar på häst. FARC-gerillans centrala bas hette "Casa Verde", det gröna huset, som Marulanda kallade platsen. Under två veckor fick jag de första erfarenheterna av den gerilla som 1964 hade bildats för att försvara livet på bönderna, inte för att gripa den politiska makten. För FARC bildades som ett väpnat försvar mot land- och boskapsägare som med hjälp av dåtidens paramilitärer, som fanns innan gerillan och inte tvärtom som dagens "regeringshistoriker" söker göra gällande, högg huvudet av bönder som vågade viska ordet "jordreform" och satte det på gärdsgårdsstolparna som avskräckande exempel för andra bönder.

"Jag tror att de har dödat mig 1200 gånger," sa Marulanda med ett illmarigt leende när jag berättade att jag i El Tiempo hade läst att rykten gjorde gällande att han enligt pressen hade stupat och dött 40 gånger.

Jag ska erkänna att jag innan jag träffade Marulanda hade en föreställning om en militär strateg som ledde sina gerillatrupper och pratade om den väpnade kampens betydelse i Colombia. I stället satt en man i civila kläder och talade om behovet av en politisk förhandlingslösning och en ny grundlag som ersatte 1879 års utlevade författning som bara tjänade den korrumperade politiska och ekonomiska eliten.

"Gerillasamordning"

De två veckorna i gerillalägret sammanföll med den 2:a konferensen för "Gerillasamordningen Simon Bolivar" som vid den tidpunkten hade allt från FARC till ELN, EPL, M19, PRT, till indiangerillan Quintin Lame. Det "smutsiga kriget" rasade som värst och vänsteralliansen Union Patriotica begravde ibland 10-15 medlemmar per dag. Gerillan var alltmer tveksam till det fredsavtal som Marulanda hade undertecknat med president Belisario Betancourt i maj 1984. Den övriga gerillan ville att FARC skulle bryta eldupphöravtalet och satsa allt på kriget.