(Foto: Ann-Sofie Jakobsson)

Mohammed Gulchin, som flytt från förföljare och en osäker tillvaro i Aghanistan, beskrev i höstas hur livet hade blivit mer och mer outhärdligt och att oron inför en avvisning ansträngde nerverna till det yttersta. Ett halvår senare har Mohammed, som är 33 år, ännu inte fått något klart besked.
Den charadlika situation som Mohammed har hamnat i inleddes på hans universitet några mil från hemstaden Polekhomre i provinsen Baghlan.
En märklig händelse efter USA:s invasion blev upptakten till den händelsekedja som har fört Mohammed till Sverige.
– Ena dagen skulle vi klä oss traditionellt och sitta åtskilt killar och tjejer och nästa skulle vi ha västerländska kläder för att amerikanarna skulle komma på besök, berättar han.
När han påpekade det absurda i detta och fick medhåll av sina kurskamrater dröjde det inte länge förrän säkerhetspolis hämtade honom utanför universitetsbyggnaden och han förbjöds att fortsätta sina ingenjörsstudier. Därefter hankade han sig fram som mattelärare och taxichaufför men efter slitningar i familjen blev han en dag bortförd av militärer och inlåst i en fängelseliknande uppsamlingsanläggning. Rättegång uteblev och militärerna som tillfångatagit Mohammed krävde honom på hans fars arv. Läget var ovisst till den dag en bekant i ansvarig ställning på eget bevåg släppte Mohammed. Nu säger ryktet att den bekante dött. Mohammed Gulchins långa resa och tillvaro i Sverige har satt sina spår. Efter två månaders sjukskrivning jobbar han igen, medicinerna undviker han dock.
– Med dem blev jag en annan Mohammed, det går inte.
Mohammed följer outtröttligt varje positionsförflyttning inom migrationspolitiken. Dragkampen mellan de politiska blocken om de utvisningshotade afghanerna i Sverige ser dock fortsatt oviss ut ett halvår efter att Mana träffade Mohammed Gulchin första gången. Osäkerheten är det enda som framstår som konstant.

KONFLIKT ELLER EJ
För Migrationsverket framstår nu Kabul som en tillräckligt säker plats dit asylsökande afghaner kan skickas tillbaka, oavsett om det är deras hemstad.
Internflyktalternativet, som flykt inom landet kallas, är dock inte självklart. Oppositionspartierna och Flyktingarnas riksförbund, FARR, motsätter sig den verklighetsbeskrivningen och menar att det inte är tillräckligt säkert. Kalle Larsson, vänsterpartiets flyktingpolitiske talesman, pekar på en rad bevis för att det faktiskt pågår en väpnad konflikt i Afghanistan.
– Svenska migrationsmyndigheter går idag emot den tolkning som gjorts av Internationella Rödakorskommittén (ICRC) som ju har ansvaret att övervaka Genèvekonventionernas tillämpning. Flera svenska och internationella organisationer, som Röda Korset och Amnesty International, liksom en rad folkrättsexperter, har invänt mot den definition av begreppet väpnad konflikt som nu styr svensk rättspraxis. Jag menar att Migrationsverket bryter mot lagens intentioner när de avvisar asylsökande till Afghanistan eftersom utlänningslagen stadgar att uppehållstillstånd ska beviljas personer som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet.
I mars 2008 fick två afghanska män sina avvisningsbeslut temporärt upphävda eftersom Migrationsverket inte kunnat bevisa att Afghanistan är tillräckligt säkert. I samband med denna diskussion flyttades fokus från den sökandes skyldighet att bevisa att det pågår ett krig eller en väpnad konflikt i hemlandet till att Migrationsverket ska bevisa att det är tillräckligt lugnt. En av männens juridiska ombud, Thabo Muso, välkomnar att Migrationsverket avkrävs ytterligare förtydliganden om säkerhetsläget på platser dit folk ska återsändas.
– Domarna säger att Migrationsverket inte har utrett säkerhetsläget tillräckligt. Jag tycker att det är en väldigt bra bedömning. Nu måste Migrationsverket visa att de har stöd för sina beslut. Det är inte i första hand de sökande som måste visa att säkerhetsläget är dåligt, det är Migrationsverket som måste visa att säkerhetsläget är så bra att man kan verkställa avvisningar dit, säger han till Ekot.
FARR:s ordförande Michael Williams fyller i att det i huvudsak rör sig om en bakläxa för Migrationsverket.
– De har nu fått en signal att göra sitt arbete bättre. I förlängningen kan detta leda till en praxis där de tar beslut utifrån faktiska förhållanden. Dessutom kan de nya domarna bli vägledande i första instans, säger han, även om det är just dessa två individuella ärenden och inte hela säkerhetsläget i landet som ska ses över.

INGET FLYKTALTERNATIV
Även Magdalena Streijffert, socialdemokraternas flyktingpolitiska talesman, motsätter sig Migrationsverkets hållning att se Kabul som ett internflyktalternativ.
– Enligt de rapporter som finns, bland annat av UNHCR, så bedöms läget i hela Afghanistan som allvarligt och någon förbättring på kort eller medellång sikt är inte att vänta. Även om södra delarna är värst drabbade så har våldet ökat markant i Kabul, men också i andra delar av landet. Att skicka unga afghanska män tillbaka till Kabul, utan familj och släkt eller socialt nätverk, utan bostad, arbete eller annan möjlighet till uppehälle, gör dem till lätta offer för talibaner, lokala krigsherrar, kriminella ligor och narkotikabaroner. Mitt svar blir då nej, det finns inga internflyktalternativ och jag vill dessutom se en breddning av definitionen på väpnad konflikt, säger Magdalena Streijffert.
Bodil Ceballos, miljöpartiets migrationspolitiska talesman, ser en annan orsak till avfärdandet av flyktvägar.
– Jag anser inte att det finns internflyktalternativ eftersom Afghanistan är ett klansamhälle, vilket gör det svårare att ”smälta in” i en annan miljö än den där man har den egna gruppen.
I samband med de tvära politiska kast som Mohammed Gulchin försöker tolka så har utvisningsbesked under februari månad sänts ut till runt 500 afghaner i Sverige. Afghanska föreningen i Sverige, som demonstrerat mot avvisningarna, är mycket förbryllade över dubbelheten i alliansens asyl- och utrikespolitik. ”Om svenska soldater sänds till Afghanistan […] och försvara mänskliga rättigheter bör även de som har tagit sig hit för att söka skydd behandlas enligt principen om människornas lika värde och inte skickas till ett land som för svenska medborgare anses som otroligt farligt och instabilt av UD”, skriver de i ett uttalande. Bodil Ceballos instämmer.
– Afghanistan tar emot oerhört många återvändare även från andra fattigare länder i närområdet, vilket de inte har kapacitet att göra i dagsläget. De som återvänder kommer tillbaka till totalt kaos och till en regering som inte kan erbjuda dem den minsta trygghet.
Vem som vinner dragkampen i kriget om begreppen är svårt att sia om. Lika svårt som att säga om och när Mohammed Gulchin, som nu trivs riktigt bra i Eslöv, ska få ett besked som faktiskt går att luta sig mot.

FAKTA: AVVISNINGAR
500 afghaner är sedan februari 2008 utvisningshotade från Sverige. Socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet anser att en översyn av utlänningslagen måste göras i syfte att göra definitionen kring väpnad konflikt tydligare. Det skulle innebära en vidare tolkning av begreppet och innefatta den situation som i dag råder i hela Irak och i hela Afghanistan. Idag har de dock ingen majoritet för detta förslag i riksdagen.