|
Vita Husets pressekreterare brister i historiekunskaper |
|
|
|
Skrivet av Jorge Capelán
|
|
2007-12-11 |
Bushadministrationens språkrör Dana Perino erkände i helgen att hon inte visste vad den sk "Kubakrisen" i oktober 1962 - då USA och Sovjetunionen stod på randen till kärnvapenkrig - var för någonting. Erkännandet gjordes i underhållningsprogrammet "Wait, Wait . . . Don't Tell Me," som sänds av USA:s National Public Radio.
Dana Perino berättade under programmet att hon blev panikslagen för inte så länge sedan när en journalist frågade henne om ämnet.
- Jag blev lite panikslagen eftersom... jag visste ingenting om den kubanska missilkrisen, sade Perino under programmet som sändes i helgen.
Perino är född tio år efter krisen som ägde rum 1962. Hon blev Bushadministrationens pressekreterare i september i år.
Frågan om Kubakrisen ställdes den 26 oktober efter det att Rysslands president Vladimir Putin nämnde den dramatiska incidenten under toppmötet mellan Ryssland och EU i Mafra, Portugal. Putin använde sig av referensen till den även kallad "oktoberkrisen" som ett sätt att motivera sitt motstånd mot USA:s system av missilförsvar i Europa.
- En liknande aktion från Sovjetunionens sida när man placerade missiler på Kuba orsakade "Krisen i Karibien" (som den brukar kallas i Ryssland), sade Putin.
En journalist i Washington frågade då Perino om hon instämde i Putins jämförelse och hon svarade:
- Nåväl, jag tror att den historiska jämförelsen... inte riktigt stämmer. Vad jag kan säga är vad president Putin har sagt (...) att vi kan arbeta tillsammans med detta.
Under programmet som sändes i fredags sade Perino att hon blev panikslagen inför journalistens fråga, och erkände att hon behöver skaffa sig mer information om missilkrisen.
Hon tillade att hon efteråt frågade sin man Peter: "Var det någonting som grejen vid Grisbukten?" till vilket han svarade: "Snälla, Dana..."
"Grejen vid Grisbukten" var USA:s misslyckade invasion av Kuba den 17 april 1962.
Oktoberkrisen - i Sverige känd som Kubakrisen - uppstod då Kuba och Sovjet var övertygade om att ytterligare en invasion från USA:s sida kunde äga rum när som helst, varför placerades ett antal kärnvapenbestyckade missiler på kubanskt territorium.
USA:s svar var att blockera all sjöfart till Kuba. Efter 13 dagar slöts ett avtal mellan USA och Sovjet om att montera ned missilramperna mot USA:s löfte att aldrig militärt angripa Kuba samt att montera ned sina missilanläggningar i Turkiet som var riktade mot Sovjet.
USA:s handelsblockad mot Kuba kvarstår dock, vilken har kostat det kubanska folket uppskattningsvis 89 miljarder dollar i minskad handel med omvärlden. Årligen röstar FN sedan 1992 för ett slut av USA:s blockad mot Kuba.
|
