Malmö högskola

1. INLEDNING

Jag hade förmånen att vara student i 1970-talets Lund. Vissa institutioner hade då fortfarande ambitionen att företräda en någorlunda fri forskning och många föreläsare förmedlade, liksom den litteratur vi studerade, ett ickekonventionellt sätt att se på omvärlden.

Detta att bli medveten om och se sammanhang, hur saker och ting förhåller sig till varandra och hur strukturer samverkar eller står i opposition till varandra, har för mig blivit oerhört viktigt och påverkar självfallet än idag mitt sätt att uppfatta världen och människorna på.

Dagens populära pedagogiska teorier är fyllda med ord som attityd, individen i centrum, individuellt ansvar, flexibilitet etc etc. Man diskuterar vilken typ av utbildningsinstitution det nya postmoderna samhället (eller K-samhället) behöver och samhällsutvecklingen framställs som varande opåverkbar. ¹

I dagens samhälle är det dock om möjligt än viktigare än tidigare att analysera vad denna syn på utbildningens roll egentligen innebär och medför för samhällsutvecklingen, samt ställa sig frågor som: Vilket samhälle vill vi egentligen ha och Vem är det som bestämmer?

Det är också därför som det är oerhört befriande att läsa en pedagog och tänkare som, förutom att beskriva en pedagogisk modell, även har en teori om samhället, hur det ser ut nu, men som dessutom har en vision om en framtida möjlig värld, en värld där människor är fria och jämlika.

.

1.1. Syfte och problemformulering

Då skolan är den dominerande ideologiska statsapparaten kan man omöjligt diskutera en pedagogisk praktik utan att också ha en teori om samhället och samhällsutvecklingen. Som pedagog är jag ju anställd för att uppfostra och undervisa andra människor. Jag måste alltid förhålla mig till mitt arbete och till min placering i samhället och fråga mig vems intresse jag tjänar.

Syftet med mitt arbete är att försöka beskriva och teoretiskt underbygga den enligt min mening mest optimala vuxenpedagogiska modellen, samt koppla denna till min egen pedagogiska praktik.

Just Freires pedagogiska modell är speciellt intressant att titta på idag, med tanke på de positiva resultat som redovisats i Venezuela efter alfabetiseringsprogrammets genomförande.

    1.2. Metod

Jag kommer här framförallt att referera till s.k. gamla teorier och gammal forskning. Detta är ett medvetet val då jag förgäves försökt hitta en teori eller en modell som kunnat tillföra något nytt och intressant.

Min framställning bygger framförallt på litteraturstudier, men även på egna reflektioner och erfarenheter (praxis).

Jag är väl medveten om att Paulo Freire utvecklade sin pedagogiska modell i ett land, i en tid och tillsammans med ett folk skilt från vår/vårt. Men utgångspunkten för honom var, liksom också de grundförhållanden han utgick ifrån, samma som hos oss – samma förtryck här som där. Att se på pedagogiken som ett medel till förändring och inte till förtryck är lika viktigt att vara medveten om idag.

1.3. Nyckelord och begreppsbestämningar

Medvetandegörande – ”conscientizacao” innebär att lära sig att fatta sociala, politiska och ekonomiska motsättningar för att handla mot de förtryckande elementen i verkligheten.

Befriande undervisning

Problemformulerande undervisning

Dialog

Humanisering

Reflektion – praxis – teori och prakik

Generativa ord – nyckelord som öppnar elevens språkvärld

Generativa teman – fundamentala teman från vilken elevens hela livserfarenhet kan organiseras