|
Skrivet av Olle Eriksson
|
|
2007-04-19 |
Bin-hooking, D-Mart, Glaneur, Dumpster-diving. Kärt barn har många namn brukar det heta. Vad det handlar om är företeelsen att hitta mat och annat som man kan ha nytta av i sopcontainrar och papperskorgar. På svenska kallas detta ibland för dumpstring.
Fenomenet dumpstring finns överallt där det existerar fattigdom, med andra ord i hela världen. Men även personer som materiellt sett har så de klarar sig dumpstrar. Dessa personer är oftast miljöengagerade och kritiska till konsumtionskulturen överlag.
För att få lite överblick över detta fenomen kan vi ta hjälp av siffror. De svenska hushållen slängde under 2005 ungefär 50 kilo mat per person. Det är en ökning med tio kilo om man jämför med 2002. [1] Matavfall från restauranger, storkök (skol- och sjukhuskök) och butiker uppgår uppskattningsvis till 250 000 ton varje år. [2] Vissa dumpstrare ser alla dessa fyllda containrar med kastad mat som ett ohyggligt resursslöseri, andra ser det först och främst som en möjlighet att fylla magen utan att behöva tömma plånboken.
En som dumpstrar är 25-årige Markus. Han bor i Malmö och har tagit ett studieuppehåll från lärarhögskolan och är för tillfället arbetsfri. Han berättar att han dumpstrar av flera olika anledningar, men först och främst därför att han är kritisk mot konsumtionssamhället.
– Det är så himla provocerande när man ser hur antalet hemlösa i samhället ökar samtidigt som man kan hitta mat i containrar som har bäst före-datum om en vecka. Det är svårt att förstå varför det ska vara på det viset, säger han.
Dumpstringen kan användas i olika sociala projekt. Markus har varit aktiv i Food not Bombs, som vill belysa resursslöseriet i samhället genom att bjuda folk på gratis, dumpstrad mat.
– Det har hänt att det kommit fram folk när jag dumpstrat som sagt att den här maten ser ju jättefin ut och nästan tagit för givet att man gjort inbrott i en butik. Men sedan när man berättar att man tagit det i en container så fnyser de bara åt en. Det är som om maten på vägen från butikshyllan till containern förvandlas till något oätbart, oavsett vilken kvalitet den har.
Vilka är det som dumpstrar i Malmö?
– Det är svårt att generalisera, men jag skulle ljuga om jag inte sa att många är tjejer och killar på vänsterkanten. Sedan är det en hel del hemlösa också som har dumpstringen som enda sättet att få mat för dagen.
Markus är inte säker på om han kommer att fortsätta dumpstra hela livet.
– Det beror på vilket liv man väljer att leva, det är ju inte särskilt socialt accepterat i stora delar av samhället.
Fotnoter:
[1] Naturvårdsverkets rapport Miljövinster med att minska totala avfallsmängder från 2006.
[2] Branschorganisationen Avfall Sveriges rapport 2006:07.
|
