– Inte kan man ta betalt på biblioteket. Då är det ju inte ett bibliotek, säger Nubuvet Kursani.
Vi sitter på några låga stolar bland högar av barnböcker. Det är hit bland barnhyllorna på Rosengårds bibliotek, ett av Malmö stads tio folkbibliotek, som Nubuvet brukar komma med sina två små barn. De älskar böcker och har knappt hunnit gå igenom den turkiska hyllan förrän de är på den svenska. De plockar ivrigt ut den ena boken efter den andra som de vill låna.
– Vi tycker mycket om att komma hit, säger Nubuvet.
Hon och hennes barn är inte ensamma om att uppskatta biblioteket på Rosengård. Den här lördagsförmiddagen är det många här. Några läser dagstidningar, andra pluggar och i mitten av biblioteket sitter ett femtontal herrar och spelar schack. Bredvid utlåningsdisken står en vagn med kaffetermos och pappersmuggar. När schackpartiet går in i ett avgörande skede bryts tystnaden i det annars så fridfulla biblioteket.
– Jag kom hit för att läsa tidningen på mitt språk, men så träffade jag några vänner, så det blev inte så mycket läst, säger Enver Luta och skrattar till.

Precis som för många andra är biblioteket den plats där han har möjlighet att läsa nyheter från hemlandet och träffa folk. Han vet vad han tycker om moderaternas förslag om att kommuner ska få bestämma om att ta ut avgifter på boklån för vuxna:
– Folk skulle undvika att låna. Och det skulle drabba grupper som invandrare som många gånger har sämre ekonomiska möjligheter. Jag tycker inte alls att det är bra, säger han.
Bibliotekarien Fernando Gonzalez håller helt med.
– Det skulle vara dödsstöten för ett sådant här bibliotek. För mig är det en demokratifråga att alla ska ha möjlighet att ta del av biblioteken. Det tror jag inte att de skulle kunna om lån var kopplat till avgifter, säger han.
Det ekonomiska tänkandet ska inte styra biblioteken, tycker Gonzalez. Då försvinner bibliotekens grundtanke:
– Om vi var vinstdrivande skulle vi till exempel inte kunna köpa in rumänska tidskrifter som bara läses av ett par personer. Vi skulle inte heller kunna ha en sådan bredd på skönlitteraturen, säger han.
En sådan bredd tycker Gonzalez är viktig. I bibliotekslagen står bland annat att särskild uppmärksamhet ska ägnas minoritetsgrupper.
Bibliotek och ekonomitänkande hör inte ihop. Åtminstone inte om man lyssnar på låntagarna. I en Temo-undersökning är nio av tio låntagare motståndare till avgifter på bibliotekslån. Bibliotekens folkbildningsuppdrag kan i dagsläget ses som en av få inslag i samhället som ännu inte har uppslukats av kapitalismen. Det är verksamhetsbredden och utbudet som är det viktigaste.
Men trots att pengar inte ska styra verksamheten måste biblioteken liksom alla andra samhällsinstitutioner motivera sin verksamhet. Genom att föra statistik över besök och utlåning kan de ge politikerna en bild av vad som är lönsamt och inte. Sedan är det upp till kommunerna att bestämma hur verksamheten ska se ut. Detta gör att biblioteken kan se väldigt olika ut på olika platser.

Att behöva motivera sin existens genom att visa på nytta och effektivitet är något alla offentliga verksamheter numera tvingas göra. Baksidan är att det är lätt att låta sig styras av den omedelbara efterfrågan. För bibliotekens del kan det innebära att den folkbildningstanke som så tydligt präglat biblioteksväsendet byts ut mot marknadstänkande. Ge folk vad folk vill ha.
De nya bokomaterna som nu finns på två ställen i Stockholm är ett sätt att göra boklån tillgängligt på andra platser än på biblioteket. Två bokomater med vardera 500 populära titlar har placerats i en shoppinggalleria. Alla som har ett lånekort kan gå till automaten och låna eller lämna tillbaka böcker. Men trots närheten tvingas nu världens första bokomat, den i Lidingö, att stänga på grund av för liten utlåning.
På Rosengårds bibliotek är det inte bara böckerna och lånen som är viktiga för besökarna, utan lika mycket platsen. Andelen besökare är dubbelt så hög som andelen lån. Många kommer till biblioteket för att träffa andra eller för att kunna studera i lugn och ro. Låna gör man inte alltid.
– Biblioteket är inte bara böcker. Det är en samlingsplats, säger Fernando Gonzalez.
Internet är också en magnet. Rosengårds bibliotek har trådlöst nätverk som är kostnadsfritt för alla besökare. Malmö stad tar inte ens längre betalt för bokreservationer. Förseningsavgifterna finns dock kvar.
– Det är en helt annan sak än att betala för lån. Förseningsavgifter behövs för att folk ska komma ihåg att lämna tillbaka, säger Enver Luta innan han säger hej då till vännerna vid schackbordet.