|
Skrivet av Anki Bengtsson
|
|
2007-04-19 |
Stockholm är inte till salu! Välfärden är inte en handelsvara! Demonstrationen den 26 mars framför Stadshuset i Stockholm, som genomförs av Nätverket för Gemensam Välfärd är en protest mot privatisering och avreglering. Kommunfullmäktige ska denna kväll besluta om en ny policy för upphandlings- och konkurrensutsättning, som öppnar för en omfattande privatisering av välfärdstjänster.
Huvuddragen i den nya policyn för upphandlings- och konkurrensutsättning är att »allt som inte är myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner skall upphandlas i konkurrens eller erbjudas brukarna genom valfrihetssystem.« (Utlåtande 2007:10 ri ) Utmaningsrätten i den nya policyn innebär att privata aktörer kan lägga anbud på kommunal verksamhet. Kommunen måste då utreda utmaningen även om den inte beslutat om att just den verksamheten ska upphandlas. I den nya upphandlingspolicyn har även antidiskrimineringsklausulen vid upphandling tagits bort och de sociala kraven i samband med upphandling kraftigt begränsats.
Politiska åtgärder för att underlätta privatisering och avreglering av välfärdstjänster är inget nytt påhitt utan har varit en politisk trend sedan flera år i Sverige.
– De senaste valen har det inte funnits något privatiseringsfritt alternativ. Den nyliberala politiken har varit den enda vägens politik oavsett om socialdemokraterna eller de borgerliga suttit vid makten, säger Gunilla Andersson från Nätverket för Gemensam Välfärd.
Nätverket för Gemensam Välfärd vill stoppa privatisering och avreglering av välfärdstjänster och ser det som en demokratifråga. Målet är inte längre att tillgodose alla medborgares behov av välfärd utan att tillgodose aktieägarnas behov av vinst. På frågan om nätverket även är kritiskt till kapitalismen svarar Gunilla:
– Jag kan inte svara för hela nätverket. Kapitalismen är någonting större än den nyliberala politiken. Vi använder inte det begreppet i nätverket, men i grund och botten handlar det väl om samma sak. Nämligen en kritik av oreglererade privata vinstintressen, som leder till en rovdrift på människor och jordens begränsade resurser.
Gunilla bor i Malmö och hennes engagemang för Gemensam Välfärd började i Attac Malmö.
– Jag jobbade med WTO-frågor i Attac och GATS (Allmänna tull- och handelsavtalet, ett internationellt tjänsteavtal). Så våren 2003 när Attac Malmö, abf och kulturföreningen Panora ordnade filmvisning av Ken Loachs film Järnvägare – om privatiseringen av järnvägen i Storbritannien – sade en Seko-medlem i publiken: ”Men det händer ju här!” Då gick det upp för mig att man måste gräva där man står, säger Gunilla.
Gunilla berättar att hon och andra som arrangerat filmdagarna ville fånga upp den frustration som många uttryckt över den nyliberala politiken.
– Vi skrev ett brev till dåvarande regeringen om våra och mötets reaktioner på privatiseringen och nyliberala politiken. Svaret vi fick kan väl sammanfattas i ett jaså!
Hösten 2003 när Skandiaskandalen avslöjades drev ilskan Gunilla att gå vidare. Hon och Eva Sjöstedt i Seko tog initiativ till Uppropet för rättvisa och Gemensam Välfärd. Förutom Attac Malmö och Seko Skåne stod Miljöförbundet Jordens Vänner Malmö–Lund och Transport avd. 12 som initiativtagare till uppropet, som 2005 överlämnades till dåvarande näringsministern Tomas Östros. Då bildades Nätverket för Gemensam Välfärd, som vill betona vikten av att jobba över organisationsgränser.
– Vi kallade nätverket för Nätverket för Gemensam Välfärd för att signalera nytänkande och samtidigt betona att grundtanken är solidaritet, en solidariskt finansierad välfärd. Vi är inte nöjda med hur välfärden ser ut, utan vill engagera folk för att förbättra den – i stället för att öppna upp för en amerikanisering med privata försäkringar som Timbro förespråkar.
Gunilla berättar att facket till en början var skeptiskt till att jobba med sociala rörelser, men efterhand har fler fackliga organisationer än Seko anslutit sig till nätverket, till exempel Transport och Byggnads.
Vid nätverkets mobiliseringskonferens i Norrköping i mars i år diskuterades såväl utförsäljning av offentlig verksamhet, klimatförändringar som kollektivavtalens handlingsutrymmen.
I Nätverket för Gemensam Välfärd ingår såväl traditionella svenska folkrörelser som nya sociala rörelser. I forskningen om svenska folkrörelser har det framkommit att de ofta behärskas av vad som kan kallas en »svenskhetsnorm«. Finns det utrymme för en antirasistisk och feministisk diskussion om nätverkets arbete för en förbättrad välfärd?
– Det finns både invandrare och svenskar i de organisationer som ingår i nätverket. De perspektiv du frågar efter omfattas ju av vår kritik av ökade klyftor mellan fattiga och rika och kvinnor och män i samhället. På lokal nivå kan de ingå i de frågor som man prioriterar att arbeta med, säger Gunilla.
– Jag blir rädd när jag hör Sverigedemokraterna säga att de värnar om välfärden. De fångar upp det missnöje som många i dag känner med äldreomsorgen och sjukhusköerna och kanaliserar det sedan till invandrarfientlighet. Deras förklaring är att invandrarna lägger beslag på skattepengarna. Vårt svar är att Sverige i dag är rikare än någonsin, men pengarna går inte till den gemensamma välfärden.
De lokala organisationerna och enskilda aktiva i nätverket beslutar om hur de ska arbeta och vilka frågor som ska prioriteras lokalt. I nätverket finns en samordningsgrupp, men inget högsta beslutande organ.
– Vid mobiliseringsmötet i Malmö valde vi att prioritera frågorna bostad åt alla, stopp för utförsäljning av sjukhusen och satsningar på kollektivtrafiken. Unga, arbetslösa och invandrare har svårt att få bostad i dag. De kommer att få ännu svårare att få bostad om hyresrätterna säljs ut. Man måste ha ett fast jobb och en sparsumma för att få lån.
De olika arbetsgrupperna i nätverket i Malmö jobbar nu intensivt med att förbereda en hearing med kommunpolitiker och riksdagspolitiker i Malmö om bostad för alla. Den kommer att hållas i maj. I Stockholm jobbar nätverket med en hearing med politiker om utförsäljning av sjukvården i samband med att riksdagen i maj beslutar om att stopplagen för utförsäljning upphävs och att en startlag införs.
– Inför hearingen ska vi ut på gator och torg och möta människor direkt. Vi har också kontakt med lokala aktörer, till exempel Möllevångsgruppen, organisationer inom Skånes sociala forum och abf:s kontaktnät.
En metod som nätverket använder är att sätta press på politiker på olika nivåer för att ta in nätverkets idéer och krav i politiska debatter och beslut. Opinionsbildning och folkbildning är också viktigt för nätverket.
Nätverket i Malmö har kontakt med Nätverket for social och solidarisk velfaerd i Danmark. Det bildades i samband med att 100 000 danskar gick ut i demonstration mot regeringens försämringar i arbets- och socialförsäkringarna och mot nedskärningarna i den offentliga sektorn.
Gemensam Välfärd:
-Nätverket för Gemensam Välfärd växte fram utifrån Upprop
för Rättvisa och Gemensam Välfärd. Det har utvecklats till ett forum för kontakter, idéutbyte och mobilisering.
I Norge bildades paraplyorganisationen For Velferdsstaten 1999.
Nätverket for Social och Solidarisk velfaerd i Danmark bildades 2006.
|
