|
Kan en bank vara antikapitalistisk? |
|
|
|
Skrivet av Britta Abotsi
|
|
2007-04-19 |
Ja, menar JAK Medlemsbanks ordförande Kåre Olsson. I alla fall om man definierar kapitalismen som ett ekonomiskt system där man tjänar på att äga.
JAK vänder sig mot räntornas skadeverkningar. JAK Medlemsbank, som startade 1965, är en bank utan räntor. Den som sparar får ingen ränta och den som lånar betalar ingen ränta, samma system som tillämpas i islamska banken. Istället har de ett system där personerna som sparar pengar får poäng som gör det lättare för dem att senare kunna ta lån i banken. Det går inte att låna utan att tidigare ha sparat eller börja spara i banken.
– JAK finns i ett kapitalistiskt system, men genom att bankens system är etiskt och inte låter de redan rika bli ännu rikare verkar den antikapitalistiskt, förklarar Per-Erik Persson, som är ungdomskonsulent på JAK.
Han arrangerar tillsammans med flera andra utbildningar för medlemmarna. Det är en viktig del i föreningens verksamhet att genom olika aktiviteter diskutera hur ekonomiska system påverkar vårt klimat och maktförhållanden i världen.
Den sista tiden har intresset för JAK ökat och för tillfället finns drygt 33 000 medlemmar i banken. Ordförande Kåre Olsson tror att de flesta söker sig till banken av ideologiska skäl.
– De ser att räntesystemet där man tjänar på sin rikedom är skadligt för marknadsekonomin, som bygger på att man konkurrerar på lika villkor. Men det finns också de som söker sig till oss av andra skäl. Vi är en bank där det kan bli möjligt att någon gång bli skuldfri, säger han.
Solidaritet är ett av ledorden i JAK. Kåre Olsson och Per-Erik Persson menar att systemet utan räntor är solidariskt. Banken har dessutom flera projekt som medlemmarna genom sitt sparande kan stödja. Medlemmarna kan också hjälpa varandra genom att ge bort sina sparpoäng till någon som behöver dem.
– Det är inte banken i sig som gör några ekonomiska utjämningar utan det är medlemmarna själva som gör det, säger Kåre Olsson.
– I varje nummer av vår medlemstidning finns det personer som annonserar om att de ska genomföra något speciellt och frågar om sparpoäng från andra, berättar Per-Erik Persson.
I Skellefteå kommun sparar kommunen pengar i JAK för att få sparpoäng som gör det möjligt att stötta lokala utvecklingsprojekt. På det sättet hjälper kommunen projekt utan att ge bidrag i direkta pengar.
– Det är ett bra exempel på hur JAK kan användas. Men om man verkligen ville utjämna skillnaderna i samhället skulle fler kommuner spara för att genom sina sparpoäng hjälpa enskilda personer att komma ur ekonomiska svårigheter, säger Kåre Olsson.
Även om JAK lånar ut pengar även till personer med betalningsanmärkningar krävs en säkerhet. Det gör givetvis att inte alla kan bli en del av JAK.
Hur bankväsendet som system skulle kunna verka för jämlikhet är svårt att tänka sig. Även om JAK som idé verkar för att kapitalismens skador ska minimeras, finns det ingenting i systemet som hjälper de som har sämst ekonomi och som saknar utan säkerhet och nätverk.
– Visst, som bank stärker vi inte de fattigas position, men vi förvärrar den inte heller, säger Per-Erik Persson.
|
