Foto: Lars Forsgren

SACDEP (Sustainable Agriculture Community Development Program) är en av flera organisationer som menar att länder måste kunna öppna upp sina gränser på sina egna villkor, utan att påtvingas en färdig struktur anpassad till de länder som redan har en bra ekonomi. Organisationen arbetar för småbönders villkor och utveckling och för att främja förädlingen av produkter. De betonar betydelsen av att den lokala, regionala och internationella handeln sker på böndernas egna villkor.
Vi kontaktar Joyce Mwangi, som jobbar för SACDEP, för att höra varför de deltog i demonstrationen mot epa under World Social Forum in Kenya.
– SACDEP deltog i demonstrationen därför att vi är en organisation för bondekooperativ och småbönder. Dessa kommer att påverkas negativt av epa-avtalet, de är heller inte med och undertecknar avtalen eller ger någon respons som skulle kunna beaktas när handelsavtalen träder i kraft. Vi motsätter oss och våra bönder deltog i demonstrationen för att visa sitt missnöje och sin ståndpunkt, säger Joyce.

Hur och utifrån vilka riktlinjer arbetar ni?
– SACDEP Kenya är en organisation för utveckling av småskaligt jordbruk och för lokalt producerade grödor. Organisationen är politiskt obunden, ickereligiös och antirasistisk och bildades 1992. Huvudmålet är att ta till vara småbönders kapacitet och tillgångar och skapa ett hållbart jordbruk. Vi jobbar för en produktion som gynnar miljön och ekonomin och som är socialt och kulturellt acceptabel.

Hur fungerar handeln för småbönder i Kenya?
– I Kenya är handeln orättvis , speciellt för småbönderna. De påverkas av liberaliseringen av ekonomin på så vis att dumpning av produkter från andra länder slår ut många lokala producenter. Konkurrensen mellan de subventionerade europeiska produkterna och småböndernas produktion gör det mycket svårt för dem att finna en lokal marknad. Det mesta sockret som konsumeras i Ke­nya kommer från comesa (The Common Market for Eastern and Southern Africa). Småskaliga bönder uppfattas som rena producenter, inte som marknadsförare. Marknadsstrukturen är sådan att efter produktionsmomentet har de inget att säga till om eller något inflytande över vart produkterna tar vägen och hur priset sätts.

Vilken effekt har privatiseringen av vattnet på er och de lokala jordbrukarna?
– Privatiseringen av vattnet påverkar bönderna allvarligt. Vi tror att vattenskatten kommer att gå upp så mycket så att bönderna inte kommer att ha råd med det. Dricksvattnet och vattnet för andra husbehov är ett problem. Konstbevattning kommer att bli dyrt. Vatten, som är en primär resurs och källan till allt liv, borde inte privatiseras, eftersom det stora flertalet blir hänvisade till fåtalets välvilja.