Hem
- - - - - - -
Manas arkiv
Nyheter
Opinion
Mana Recenserar
- - - - - - -
Aktuellt på nätet
Asylnytt
Mana recenseras
- - - - - - -
Länkar
- - - - - - -
Prenumerera nu!
Om oss
Statistik
Annonsera
Kontakta oss
Återförsäljarna
Manas Nyhetsbrev


Mottag HTML?


Vem är inloggad
Vi har 131 gäster online

RSS

buy viagra buy cialis buy levitra buy kamagra buy propecia buy zithromax buy flomax buy viagra soft buy viagra brand buy cipro buy cialis soft buy lasix buy amoxil buy cialis brand buy lexapro buy diflucan buy accutane buy flagyl buy nolvadex buy deltasone buy synthroid buy excel x buy bactrim buy nexium buy clomid buy plavix buy celexa buy paxil buy celebrex buy cytotec


Opinion: Ché - Död och begravd? Utskrift E-post
2007-03-24
CIA agenten Gustavo Villoldo säger sig ha bevis på att Ché Guevaras kvarlevor inte finns i mausoleet i den kubanska staden Santa Clara utan någonstans i Bolivia. Så kan vara fallet, men en titt på de politiska stämningarna i Latinamerika och på andra håll i världen sår tvivel på tanken att Ché överhuvud taget har dött.

Uppgifterna om att det inte är den riktiga Ché som ligger begravd i Santa Clara kommer från fd CIA-agenten Gustavo Villoldo numera i exil i Miami. Offentliggjorda dokument från USA:s underrättelseorgan bekräftar att Villoldo var inblandad i jakten på Ché i Bolivia, och agenten själv säger sig ha en lock av den revolutionära ledarens hår som bevis på att det faktiskt var han som sist hade kontakt med Ché Guevaras lik.

Som alltid när det gäller Kuba finns all anledning att misstänka uppgifter som kommer från Miami: Kan det handla om en gammal legoknekt som vill lätta på sitt hjärta nu när slutet är nära eller behöver han lite intervjupengar att ge barnbarnen i arv? Handlar det hela om ett försök att misstänkliggöra den kubanska regeringens grundliga undersökningar av omständigheterna kring Ché Guevaras död eller om ett sätt att trakassera Chés överlevande? Varför tog det så lång tid för Villoldo att komma ut med uppgifterna? Man kan spekulera i det oändliga, och det kan mycket väl visa sig att CIA-agentens uppgifter stämmer.

Men, tänk om det Villoldo säger stämmer till hälften. Tänk om det visar sig att de kvarlevor som finns i mausoleet i Santa Clara inte tillhör Ché utan någon annan i hans grupp, men att man inte heller i Vallegrande, den bolivianska by där Villoldo säger sig ha begravt Ché kan hitta hans kvarlevor?

Mycket tyder på att Ché, 40 år efter sin påstådda död 1967 befinner sig i toppform på många håll i världen.

I Latinamerika finns Ché överallt. För någon vecka sedan var USA:s president George W. Bush på besök i några av regionens länder. Från Uruguay till Guatemala blev han bokstavligen bortkörd av de massiva folkliga protesterna. I Argentina samlades 40 000 människor under parollen "ut med Bush, ut med imperialismen!" I det lilla grannlandet Uruguay var det 30 000 som demonstrerade. Ché Guevaras bild förekom flitigt i dessa demonstrationer: På t-shirts, banderoller och plakat, affischer, nyckelringar och bokomslag. Hans namn ropades i tusentals paroller och appelltal i Cochabamba, Bogotá, Caracas, São Paulo, Chimaltenango och Mexiko City. I staden Chinandega i Nicaragua kan man se hans bild på taxibilarnas dekaler.

Men det är inte bara Chés avbild, utan främst hans förebild som blomstrar i Latinamerika: I slutet av 1951 lämnar den unge läkarstudenten Ernesto Guevara de la Serna Buenos Aires i hans första försök att lära känna den väldiga kontinenten. Fem år senare är Chés fosterland Latinamerika och hela tredje världen, och han blir gerillans fullfjädrade läkare. Idag har gerillans läkare blivit tiotusentals ungdomar utspridda över hela kontinenten. De ger hälsovård åt de fattiga, byter ut glödlampor, alfabetiserar bönder och organiserar kooperativ utan att kräva någonting för sig själva. De vill alla bli som Ché.

Om det på 70-talet var Chés skrifter om gerillakriget som lästes av politikintresserade aktivister runt om i världen så är det idag hans skrifter om den nya människan, om ekonomin och om kritiken av "realsocialismen" som inspirerar dagens unga i Latinamerika istället.

Från att en gång ha varit föremål för diskussion bland vänsteraktivister med allvarlig min och stor politisk revirkänsla diskuteras nu Ché av folket: Av bönder, av hemmafruar och av gatuförsäljare. Bolivias indianer tänder ljus och lägger blommor för Sankt Ernesto. I Caracas barrios hittar man hans bild brevid Chavecito - Hugo Chávez lilla plastdocka som i julas blev den stora försäljningssuccé. "Revolutionskitsch!" ropar teoretiker specialiserade i analyser som gång på gång visar sig slå fel. "Han har tagits emot i folkets hem," konstaterar andra.

Latinamerika utgör idag spetsen för den väldiga våg av positiva alternativ till den rådande världsordningen. Men det är inte bara där man kan se Chés gestalt spöka alltmer högljutt. I Kerala i Indien, i flyktinglägren i Södra Libanon, på Köpenhamns gator finns det alltid någon kvinna som bär på ett plakat med Chés bild, en man som etsar hans ansikte på en träbit eller en ungdom som bär på en pins med Ché. Akademikerna säger att dessa människor inte vet vem Ernesto Guevara var. Människorna svarar: "Visst gör vi det! Ché är folket som tänker sig självt." Hur kan då Ché vara död och begravd?


 
Äldre artiklar
          Nästa sida>>


Sök i textarkivet
Besök våra sponsorer
Annons:
Advertisement
Bra tidningar
Advertisement
Kolla även:
Advertisement


buy viagra online