Hem
- - - - - - -
Manas arkiv
Nyheter
Opinion
Mana Recenserar
- - - - - - -
Aktuellt på nätet
Asylnytt
Mana recenseras
- - - - - - -
Länkar
- - - - - - -
Prenumerera nu!
Om oss
Statistik
Annonsera
Kontakta oss
Återförsäljarna
Manas Nyhetsbrev


Mottag HTML?


Vem är inloggad
Vi har 84 gäster online

RSS

buy viagra buy cialis buy levitra buy kamagra buy propecia buy zithromax buy flomax buy viagra soft buy viagra brand buy cipro buy cialis soft buy lasix buy amoxil buy cialis brand buy lexapro buy diflucan buy accutane buy flagyl buy nolvadex buy deltasone buy synthroid buy excel x buy bactrim buy nexium buy clomid buy plavix buy celexa buy paxil buy celebrex buy cytotec


Titta Sverige Utskrift E-post
Skrivet av Britta Samuelsson   
2006-05-24
Bara femton minuter från Malmö ligger ett av Sveriges mest segregerade samhällen; Vellinge.
Endast ett fåtal kommuner i Sverige har lika dålig representation av personer som själva eller vars föräldrar är födda utomlands. MANA åkte till Vellinge för att bättre förstå livet i segregationen.



Näe, från ett annat land, näe? Säger 5-åriga Elin Björkman och tittar frågande på sin farmor.
Invandrare får hon nog lära känna senare i livet. Även om det inte finns några på hennes förskola nu, förklarar farmor Ann-Britt Björkman som inte tycker att det är något problem att hennes barnbarn växer upp i segregation långt ifrån det övriga svenska samhället.

Faktum är att hon inte är ensam om att tänka så. Vellingeborna har röstat fram ett borgerligt styre som systematiskt arbetat mot integration och mångfald. Genom att inte ta emot flyktingar och stödja bostadsmarknaden i riktning mot allt fler bostadsrätter och villor har andelen utrikes födda och personer med föräldrar som är födda utomlands sjunkit till endast 7,2 procent. Det är långt under rikssnittet på 16, 2 procent och ännu längre ifrån Malmö som tack vare ett gott rykte lockat till sig människor från hela världen.

Att Vellingeborna lever isolerat märks tydligt. Utbudet på det lilla torget är begränsat. Istället för en falafelvagn som är brukligt i det svenska samhället, har torget i Vellinge några parkbänkar som står mellan de många mäklarnas kontor. Det är välstädat på gatorna. De alkoholister som skulle kunnat slå sig till ro på parkbänkarna, gömmer sig istället i villorna. Vellinge har ett alkoholmissbruk som ligger över genomsnittet även om medelinkomsten är hög och antalet socialbidragstagande mycket lågt. Men de syns inte denna vårdag i Vellinge. Här är det träden som sticker ut, smyckade med fjädrar i alla dess färger. När Mana besöker Vellinge är det bara ett par dagar kvar till den kristna påsken och här är den stor.

Många verksamheter ligger nere nu före påsk. Folk är upptagna med att förbereda sig inför helgen.
– Annars har vi många aktiva här i församlingen, berättar receptionisten på det kristna församlingshemmet bara ett stenkast från torget.
Elin Björkman och hennes farföräldrar är just på väg att handla inför den viktiga högtiden. Men farfar tycker att det märks alldeles för lite att påsken snart börjar.
– Kommunen är för dålig på att visa att det är påsk, säger han bestämt.
Butikerna har dock lagt märke till den starka traditionen och hälsar god helg på stora plakat medan de daglediga vellingeborna skyndar sig in i matvarubutikerna för att köpa ägg, sill, choklad och annat som hör påsken till.
Även förskolor utan religiösa förtecken firar högtiden med maskerader och godis. Förskollärare Marie Kleander berättar om gårdagens festligheter när Mana träffar henne och några av förskolebarnen på torget i Vellinge. Men att arbeta för integration i det homogena Vellinge är ingenting som diskuteras bland personalen.
– Vi har en flicka som är halvirakiska. Barnen får lära sig lite hur hon har det, annars får de lära sig det senare i livet, säger hon.
För förskolebarnen representeras resten av världen och stora delar av det svenska samhället av en flicka med en irakisk mamma. Och segregationstrenden kommer att fortsätta, i alla fall om man ser till politikernas ovilja att arbeta för integration.
När Integrationsverket i början av året gav Vellinge möjligheten att bryta isoleringen genom att ta emot flyktingar, var svaret blankt nej.
– Det är inte lönt att lägga något krut på Vellinge. Det är bättre att vi lägger fokus på de kommuner som är lite mer positiva, säger Lars-Ivan Nilsson som arbetar som utvecklare på Integrationsverket.

Kristianstad och Lund är däremot två kommuner som sticker ut genom att de välkomnar ett ökat antal flyktingar.
Annars har många kommuner liksom Vellinge hävdat att de på grund av bostadsbrist inte kan tacka ja till Integrationsverket noga uträknade prognos över antalet kommunplaceringar på de olika orterna. Det är samma argument som Sjöbo hade när de efter en kommunal folkomröstning 1988 tackade nej till flyktingar i kommunen. Då var reaktionerna starka. Nu är det vardagsmat. Sjöbo går idag mot den trend de själva varit med om att skapa genom att sedan några år tillbaka ta emot ett antal flyktingar.
– Argumentet med bostadsbrist har olika substans i de olika kommunerna. En del har helt enkelt traditionen att säga nej, menar Lars-Ivan Nilsson.
Vellinge är en sådan kommun. Bostadsbristen är liksom i många andra kranskommuner utanför storstäderna, stor. Kötiden ligger på runt ett år, men i fördelningen ligger möjligheten till förtur. Det är dock inget Vellinge använt för att motverka den starka segregationen. Istället kommer Elin Björkman att fortsätta vara frågande till om hon känner personer från andra länder. Har hon tur får hon gå i skolan med halvirakiskan.

 
Äldre artiklar
          Nästa sida>>


Sök i textarkivet
Besök våra sponsorer
Annons:
Advertisement
Bra tidningar
Advertisement
Kolla även:
Advertisement


buy viagra online