I den svenska skolan råder en motsättning mellan uppdraget att förmedla demokratiska ideal och den diskriminerande praxis som motverkar uppdraget. Detta är slutsatsen som slås fast i rapporten.
Utbildningens dilemma (sou 2006:40) är den sjunde rapporten i Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, som kommer med sitt slutbetänkande i juni i år. Redaktörer för antologin är kulturantropologen Lena Sawyer och sociologen Masoud Kamali.

Mana har träffat Lena Sawyer, som har studerat tolv »syo-konsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet.«I Sawyers studie synliggörs, precis som i studierna av lärare och granskningen av läroböcker i religionskunskap och historia, uppdelningen »Vi« och »De Andra«. I läroboksgranskningen och i den praktiska undervisningen i värdegrunden, vävs önskvärda värderingar och historieskrivning ihop med »det västerländska« och kristendomen. Detta kallas i antologin för kristocentrism.
– Det löper en röd tråd genom antologins artiklar. Erfarenheter och berättelser från elever med utländsk bakgrund uppfattas och bemöts som irrelevanta. Detta är ett uttryck för symboliskt våld.

Det sociologiska begreppet symboliskt våld beskriver hur förtryck uttrycks symboliskt. Den franske sociologen Pierre Bourdieu definierar symboliskt våld som »… ett milt, omärkligt våld som offren inte ser och som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, via kommunikation och kunskap, eller, närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor« (Den manliga dominansen, 1999).
Det kan också användas i likhet med begreppet rasifiering, alltså hur personer med invandrarbakgrund kategoriseras som underlägsna majoritetssamhället.
– Det är ingen slump att syokonsulenterna misskänner erfarenheter och berättelser från elever med utländsk bakgrund. Dessa upplever diskriminering som något obekvämt att prata om. Det symboliska våldet manifesteras i utbildning, i vägledning, i läroböcker i skolan, men slutar såklart inte med skolan, utan förekommer även på arbetsplatsen, i facket och i rättsväsendet.
Tystnaden om diskriminering och rasism är ett symboliskt våld mot de elever som dagligen diskrimineras. Syokonsulenter kan handla som färgblinda och undvika att se att människors hudfärg och utseende har betydelse för deras livsvillkor.

När det i den politiska debatten talas om låga betyg i kärnämnen för elever med utländsk bakgrund, nämns bristande disciplin i skolan, bristande kunskaper i svenska, problem hos familjen och studiemiljön i hemmet som orsaker till dessa elevers sämre möjligheter vid övergången till gymnasiet.

– När elevers berättelser och erfarenheter om diskriminering och rasism nonchaleras påverkar det deras självbild. Den anpassas till en disciplinering gentemot samhällets indelning i grupper och klasser grundade på föreställningar om etnicitet.

– Det finns ett dilemma i att verka för skolans mål om demokrati och den sortering som görs av skolpersonal, där »ras«/etnicitet och genus blir bärande princip för hur åtskillnad görs.Klass samverkar också med »ras«/etnicitet och genus i sorteringar av elever och bedömningar av deras möjliga val – som ska vara fria.

– Klass är en viktig del av kategoriseringen av elever som »invandrarelever«. Användandet av uttryck som till exempel »bråkiga invandrarpojkar« eller beskrivningen av deras föräldrar som okunniga, är sätt för syokonsulenter att framställa medelklassen som norm.I de refererade intervjuavsnitten med syokonsulenterna kommer det fram en syn på elever med utländsk bakgrund som ofria, bundna av sin kultur och styrda av familjens önskan om deras framtida utbildning och yrkesval. En av de intervjuade syokonsulenterna har själv utländsk bakgrund och en annorlunda berättelse om elever med utländsk bakgrund.

Att etniskt svenska föräldrar i medelklassen – läkare, forskare, vd i företag – skulle påverka och indirekt styra sina tonårsbarns val av utbildning och yrkesval, reflekteras inte ens över. Det händer att elever från de familjerna när de träffar syokonsulenten bara frågar om vilket som är bäst – Handelshögskolan eller en ekonomisk utbildning på en skola med hög status
i USA.

- Att den jämförelsen inte görs förstärker uppfattningen att lever med utländsk bakgrund och deras familjer bedöms utifrån föreställningar om »ras«/etnicitet. Och man kan undra över varför just dessa familjer blir synliga och anses ha så »problematiska« förhållande till sina barns övergång till gymnasiet. Samtidigt – analyserat utifrån ett diskrimineringsperspektiv – vet man att dessa problematiseringar gör »ett arbete«: de legitimerar syos praxis och bemötande av dessa elever under vägledningssamtal.Syokonsulenter, som ska vägleda till fria val, agerar som grindvakter. De är ofta omedvetna om hur de i sin hjälpande ppgift bekräftar maktförhållanden i samhället.

I intervjuerna påstås det också att eleverna med utländsk bakgrund har »orealistiska mål«. Det ges exempel på att syokonsulenten har dämpat förväntningar i val av yrke eller utbildning. Det kallas cooling down (nedkylning). Vägledaren begränsar elevens mål genom att föreslå andra val, som de anser »förnuftigare«.En av syokonsulenterna berättar att hon med hänvisning till brist på resurser har varnat elever att ska söka nationella programmet och har uppmanat dem att välja det individuella programmet, som har lägre status. Efter en tid så »har de förlikat sig med den tanken« och väljer det individuella programmet.
Det går emot idealet om meritokrati – att alla som arbetar hårt för det kan bli något. En strikt inriktning på formella meriter föreslås ibland som en åtgärd för att minska etnisk diskriminering vid rekrytering. Lena Sawyer tycker att meritokratisystem är problematiskt:
– Meritokrati utgår ifrån tanken om objektivitet och att alla människor i samhället har lika förutsättningar. Det är individens intresse, kapacitet och hårt arbete som avgör villkoren. Men den tanken är som en pandorabox. Du möts hela tiden av godtycklighet. Vem avgör vad som är kapacitet? Betygen – hur sätts dem och av vilka? Betyg legitimerar sortering av elever.

I en del skolor i USA där problemet med godtycklighet och maktförhållanden på etnisk grund har diskuterats har skolpersonal utbildats i Critical Race Theory-perspektiv, som gör maktojämliketer, rasifiering och vithet synlig.
– Idag jobbar de flesta syos i usa utifrån ett stödjande princip och enbart utifrån att de ska stödja och uppmuntra elever att nå sina framtidsdrömmar.
Rapporten föreslår att skolpersonal i Sverige ska utbildas i Critical Race Theory och ett antirasistiskt utbildningspaket ska tas fram för att motverka den multikulturalism som utmärker den svenska skolan.