Kajsa Ekis Ekman skriver i DN om Manas senaste temanummer om EU: Tänk er att tio personer sitter i ett rum och beslutar om sin gemensamma framtid. Men det är bara fyra personer som talar. Sex personer sitter knäpptysta. Planerna blir alltmer omvälvande och drastiska, huset ska slås ihop med andra hus och kameror ska sättas upp för att kontrollera varje steg, men fortfarande är det bara fyra som talar.
"Medan andra politiska tidskrifter /.../ är på väg att förvandlas till rena idétorgen, så drar Mana nu överhuvudtaget mot mindre och mindre av debattmaterial och essäer och mer och mer mot journalistik."
Här diskuteras flyktingpolitik och flyktingars villkor, mänskliga rättigheter och diskriminering. Och här kan man läsa den kontroversielle bolivianske presidenten Evo Morales öppna brev till Europa, där han går till angrepp mot att EU-länderna tar sig rätten att fängsla människor i 18 månader utan rättegång.
Hanna Larsson recenserar Mana i Aftonbladet. 18/5 2008: Det nya numret av Mana lovar stort. Tyngre, fräschare och mer reflekterande, proklamerar ledaren.
"Tidskriften Mana har en stormig historia med interna
redaktionsstridigheter; kanske en naturlig följd av att man jobbar med
ett så brännande perspektiv som antirasism (....) Nu
har de en ny redaktör. Rebecca Selberg, och det känns som att hon är
på väg att få styr på verksamheten, inte minst genom det hon skriver
själv" skriver John Swdenmark i LO-Tidningen den 25/6.
Göteborgs-Posten: Förutsägbart om ondska
Skrivet av Daniel Levin
2008-05-08
"Mana är och förblir ett rätt förutsägbart forum där en aktivistgemenskap bjuds på åsiktsbekräftelse. Klart den ska få finnas - men det gör den inte per automatik angelägen"skriver GP:s Daniel Levin i GP 2008-05-04 .
Mana med nya ambitioner
Skrivet av Joacim Blomqvist
2008-05-07
"Med det sagt, Manas nya ambitioner är välkomna. Men det kan nog ta sin tid för tidningen att hitta sin nya roll," skriver Helsingborgs Dagblads Johan Malmberg i recensionen över Manas senaste nummer
Manas värld är fortfarande stor och tiden knapp, och det är en välgörande kontrast till den tillbakalutade stil som media-Sverige i övrigt odlar, skriver Moa Matthis som har läst senaste numret av Mana.
Arenagruppens Magnus Linton, före detta arbetarenjournalist, angriper Björn Kumms bok Che och Mana på sin blogg. Frågan är bara om han verkligen har läst Mana, eller boken Che.
Peter Viktorsson, som också ingått i den skånska juryn som utser årets kulturtidskrift, recenserar några tidskrifter bland annat Mana i Kristianstadsbladet.
Tidskriften Mana ger ut ett häfte om Amerika (4/2007). Redaktionen vänder på kartan. Det handlar inte om USA, utan om allt det andra som tog sin början med Columbus, Cortéz och andra conquistadorer. I de politiska och kulturella traditioner som uppkom i dessa brutala möten föddes det moderna Amerika, liksom det moderna Europa.
"Vi påstår inte att skribenterna i det här temanumret, 'Ett annat Amerika', har rätt i varje kommatecken. Men det är en nyttig påminnelse att inte ta allt för givet av det som de stora medierna så gärna repeterar."
Arbetarbladet recenserar senaste numret av Mana. Bodil Juggas från tidningen kulturredaktion tycker att Manas chefredaktör Babak Rahimi uttrycker sig rasande välformulerat och glasklart i frågan om Muhammed-teckningar.
Det senaste numret av tidskriften Mana (3/07) har vithet som tema. Samlingsnamnet Kritiska vithetsstudier behandlar frågan om vita människor som en social och kulturell konstruktion som skiftar med tid och plats.
journalisten Lisa Engström på veckotidningen Proletären väljer Mana som tips på sommarläsning och skriver så här: "Senaste numret av Mana handlar om vithet; egenskapen vi i västvärlden upphöjer till norm och dömer alla andra mot. Men vad är egentligen vithet? Den frågan ställer sig ett flertal skribenter ur olika infallsvinklar, och de lämnar läsaren med många funderingar och nya idéer. Och kanske lite klokare."
Att tala om och visa fram diskriminering utan att bli en del av den är en ständig utmaning. Jörgen Andersson har läst tidskriften Manas temanummer om vithet och Aleksander Motturi som menar att rasism också synliggörs i välvilliga idéeer om mångkultur.
Dagens Nyheter: Guide till kritikerna av kapitalismen
Skrivet av Moa Matthis
2007-05-18
För ett tag sedan gjorde Ord & Bild det gyllene och tankeladdat. Nu gör tidskriften Mana det och förbannat. För den som vill maximera ämnet rekommenderas växelläsning; Walter Benjamins textfragment om kapitalismen som den mest extrema kultreligionen i Ord & Bild andas betydelser mellan raderna i Manas korta text om de kenyanska böndernas situation när vattenprivatiseras. Manas temanummer är andfått, angeläget och förbannat.
Senaste numret av den antirasistiska tidskriften Mana har tema kapitalism. Omslagets pixlade bild av Margaret Thatcher är tyvärr lika förutsägbar som innehållet. I en enkät får fem personer beskriva kapitalismen. Inte särskilt förvånande associerar alla till något negativt. Sedan diskuteras hur begreppet ska definieras, att illegala arbetare utnyttjas och att folkrörelsen är på väg att kommersialiseras.
"Ett spöke går runt Europa - kommunismens spöke." Så inledde Karl Marx
och Friedrich Engels det kommunistiska manifestet 1848. Snart 160 år
senare finns det mer anledning att tala om att spöket heter
kapitalismen.
För ett par år sedan lämnade kvinnorna Mana i kritik av de manliga redaktörernas uttolkning av "den rätta feministiska läran". Nu slår tidskriften till med ett i flera meningar fett feministnummer, där man inledningsvis distanserar sig från både "pseudonationalister" som Hirdman och "smygsexism à la Östergren".
Helsingborgs Dagblad: Tidskriften: MANA, nr 6/2006–1/2007, med tema feminismer
Skrivet av Marie Pettersson
2007-03-09
tidskriften
MANA
nr 6/2006–1/2007
Feminismer
Hur ser den feministiska kampen ut i dag? Vilka blir de viktigaste frågorna i morgon, i Sverige och i världen? Den antirasistiska tidskriften Mana söker svaren i ett dubbelnummer med tema ”Feminismer”. Ett tjugotal texter, de flesta rena reportage men också en del med mer teoretiska inslag, behandlar samtida feminism ur olika perspektiv.
Senaste numret av antirasistiska tidskriften Mana (5/06) slår i sin ledare fast att vår nya regering "är ett nyliberalt skräckkabinett" och att Nyamko Sabuni och Tobias Billström "har fått sina statsrådsposter som alibi för den gangsterkapitalistiska politiken". Artikel två inleds med meningen "bokmässans klubb för inbördes beundran har återigen mötts för sitt bag-in-box-kalas". Men orkar du med den lätt pubertala och 70-talsdammiga retoriken gömmer sig också en och annan läsvärd artikel, till exempel Susan Nathans analys av sionismen. Om du orkar alltså.
Helsingborgs Dagblad: "Nyttigt och tungt om rasism"
Skrivet av Diana Holmberg
2006-09-25
"Antirasistiska Manas senaste nummer har temat antirasism som politik. Det pryds av ett rött banér som skulle kunna vara från arbetarrörelsens fornstora dar, om det inte försetts med texten ”proletärer från resten av världen – åk tillbaka till era hemländer!”.
Den antirasistiska tidskriften Mana publicerar i senaste numret en läsvärd artikel av Virginia Tilley, professor i statsvetenskap i Johannesburg, Sydafrika. Artikeln sätter utifrån erfarenheterna från kampen mot Apartheid i Sydafrika in nödvändigheten av en internationell bojkottrörelse mot Israel i sitt rätta – antirasistiska – sammanhang. Kampen mot Israels raspolitik är idag en av de viktigaste frågorna att engagera sig i för antirasister runt om i hela världen:
Bo Madestrand skriver om "ett tungt och otacksamt arbete på
gräsrotsnivå. Ett exempel är tidningen Mana, som nyss har kommit ut med
ett nummer på temat bostadssegregation."
När den antirasistiska tidskriften Mana gör temanummer under rubriken Ursäkta att vi finns blir det initierat och ilsket. Om asylsökande, papperslösa, illegala skrivs det förvånansvärt lite i annan press majoritetssamhället blir lätt långsynt och undviker hemmaplan. Men här skakas det om i artiklarna om flyktinggömmare, om tolkens problem att kunna vara humanist, om slaveri i Stockholm. Det centrum, det nav kring vilket temat rör sig är förstås Migrationsverket och minister Holmberg.
"Däremot är det rätt modigt att som chefredaktören Babak Rahimi i nya numret av tidskriften Mana argumentera för att Nogger-debatten faktiskt inte bara var löjlig och att kritiken hade en poäng. I en reklamfilm för SAS spelas romsk musik när en äldre man försöker fuska sig till en billigare biljett. I den nya Scanreklamen springer en japan runt och fånar sig i en gammal samurajuniform."
Skillnaden är ändå... stor [mellan Mana och DN]. Här [i Mana] finns inga personporträtt på glada invandrare. Däremot expertintervjuer om hur rasistiska strukturer formar sig i Sverige idag, om vad vithet är - ja alltså vad det innebär att ha vitt skinn, om homokamp och om hur vita medelklassfeminister nonchalerar svartskallefeministerna.
Gatstenen eller tangentbordet? För den före detta AFA-aktivisten Joacim Blomqvist spelade metoden ingen roll - bara han nådde målet - att få bort fascister och nazister från gatorna.
Anders Ljungberg skriver i Sydsvenskan om tidskriften Mana. Efter en intervju med Babak Rahimi. Sveriges största kulturpolitiska integrationstidskrift står det högst upp på Malmöbaserade tidskriften Manas förstasida. Så vad betyder integration, detta ofta använda men lika ofta oklart definierade begrepp för tidskriftens redaktör, Babak Rahimi?
